blandflingor

Ett skratt blir aldrig så mkt skratt som när man skrattar med hela hjärtat. Eller ett lip blir aldrig så mkt lip som när hela hjärtat vänds ut och in på. Kroppen darrar och känslorna skaver och ligger liksom utanpå. Ungefär som när vi i kollektivet tittar på filmen Hachiko. Lojalitet och trofasthet i en Akita- inte ett öga var torrt. Jag fällde iofs min första tår redan vid menyvalet. Verkar som det liksom behövde lyftas på locket en aning.