hej då Åre

Som en vind kom vi dit lika snabbt som vi vände åter men vilken succé! Ett kollektiv på semester blir dock lätt lite galet visade det sig, lägger man då till en mamma en storasyster och en storasysters pojkvän är kompotten komplett, skakad och lätt rörd och man kommer hem totalt förstörd. Vad som kan vara en liten tråkig detalj som vi gärna inte diskuterar är väderleken som härjade däruppe i snöriket. (Det var därför vi bara tog kort i backen den dagen solen lyste). Det trevliga med såna här resor däremot är ju såklart alla nya bekantskaper vi stiftar både med en Valdemar en pungråtta en Paul Potts en Paul Pott och en himla massa fler. Fantastiskt! Så fantastiskt att Hanna i ren protest har intagit ryggläge sen vi kom hem kl 06.00 i måndags morses. Hon är nämligen precis lika sjuk som blommorna var när vi kom hem (jättesjuka) hon hostar och äter bara massa frukt och säger att hon minsann inte kär hmm jag vet inte. Jag vet ju iofs inte så mkt om den där kärleken. Men om nån är ledsen över bara fått skrapa på min yta hade jag inte kunnat ducka för pilarna längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0