blandflingor

Jo barn och sånt. Det är ju ett intressant samtalsämne. Idag var jag hos min kompis som har har lyckats med konststycket att producera hela två stycken inom loppet utav ett och halvt år. Och jag kan inte annat låta mig fyllas utav beundran utav er stolta innehavare utav mini-me's. All denna tålmodighet och förståelse ni innesitter trots sömnbrist, läckande bröst, kroppsdeformation, påtvingad förändringar av matvanor etc etc. Nej jag delar liksom Lotus gör, en viss osäkerhet vid kontakt med dessa små oklara sötnötar, man vet liksom inte riktigt hur man ska bemöta dem och helst av allt vill man gömma sig under en stol och låtsas att det regnar, det blir liksom lättast så. Man vet ju aldrig, min närvaro kan ju sluta lika katastrofalt som det gjorde för Jennie när hon hade hand om sin kompis marsvin, hon satte sig på det. Att Hanna därtill inte skräder orden utan med övertygelse hävdar att jag minsann inte var nån vidare vacker uppenbarelse som barn utan snarare var ett ful-sött litet rödhårigt troll med en ankomstvikt på 5 kg (som om hon har ngn uppfattning tänker jag?) gör mig ju inte mer triggad. Men det gör nog iofs inte så mkt. För vi, jag och Hanna fattade nämligen ett gemensamt beslut idag, att vi skulle börja dejta efter vi hade avlagt examen vilket är julen 2011. Vi kanske ändå tar det där med barn nån gång efter där då.