blandflingor

Jag ser numera rosa och röda hjärtan överallt och längtar. Det är ju uppenbart att den stora bröllopsyran även har lämnat avtryck i min vardag och jag tänker en hel del på den stora kärleken och så. Idag tänkte jag exempelvis på vägen hem från floby hur jag skulle utforma mitt bröllopstal. Ja det är ju givetvis inte till mitt egna bröllop utan till Hannas bröllop för det är nog antagligen det enda talet jag kommer att hålla i hela mitt liv. "Kära Hanna, min bästa vän. Vår vänskap har inte alltid varit självskriven, jag var ju exemeplvis en sån som bar bricka i skolmatsalen och du den som tjuvrökte, vilket medförde en viss rädsla ifrån min sida" ( Efter detta stycke har jag lagt in tid för en kommenatar från Hanna som jag vet kommer lyda på följande vis "äh skärp dig, visst du var en tönt men jag var minsann alltid snäll!" ) Ja något liknande kommer jag inleda talet för att sedan gå in på parets fantastiska framtid de har att vänta sig i och med att jag har varit tvungen att lämna ifrån mig Hanna o.s.v, jag känner redan nu hur bra det kommer bli. Särskilt med tanke på att jag kommer ha tid att slipa på det ett par år innan det bröllopet bär av. Jag kommer antagligen försöka att bespara henne från de flesta pinsamheterna jag sitter inne på men en och annan rolig historia lär jag ju antagligen vara tvungen att dra, som t ex "jag tror att Hanna kommer att bli en ypperlig fru och sörja för er gemensamma boning med allt det som räknas in så som städning, tvättning, dammsugning...ahhh mat? hur fasen ska det gå. Skit i maten men eventuella barn som kommer bo hos er...hmm nja kanske inte det heller. Visst hon kommer ju älska era ungar men det kommer nog bli lite sisådär med hennes nattliga aktiviteter, exempelvis blöjbytning. Jag tänker bara på när lilla skruttjönsen första natten skiter inne och Hanna med sömndruckna ögon befaller Jennie "låt det va, vi tar det imorgon" Sen kommer jag antagligen runda av talet med ett fan ta dig om du slutar att höra av dig till mig, för jag älskar ju dig så!