blandflingor

Att jag plockade upp Hanna och Skrutt i en rondell efter en vansinnesflykt från en älg är något som jag glatt delger mig utav. Hanna kommer instormande i bilen (jag hade förövrigt ingen aning om vad det var för en förtvivlad liten flicka med ett mjukisdjur (Skrutt) i famnen som stod och snörvlade i rondellen, förrän 10 sek innan dörren slets upp). Med brusten stämma pekar hon emot skogen och det enda orden som hon lyckas klämma fram är "där stod den jäveln". Något senare på kvällen föll alla pusselbitarna på plats och en älg hade alltså jagat herrskapet. Jagat dem till panik och mardrömmar denna kalla novemberkväll. Vad jag vill ha sagt med detta är att dem jäklarna kan vara nyckfulla och att man inte ska låta sig luras av deras storlek, dem är nämligen ännu större än vad dem ser ut att vara. Jag vad som mer kan tilläggas är att jag mycket väl förstår att det riggas upp älgsafarin, tyskar som vallfärdar för att se liknande bestar som anföll min familj. Att pappa däremot framställe Äjje Älg som en hyvens kille i sina sagor för oss som barn kan jag däremot inte riktigt förstå, ja Äjje räddade barn som gått vilse i skogen. Han tog med dem hem till frun Ejja och barnen Ella och Einar och bjöd på pannkakor. Vad detta falsk marknadsföring tro eller ville han påvisa älgens mångsidighet. Med risk för att låta råbarkad här tänkte jag bara avsluta detta inlägg med att älg med och inkokad i rödvin, serverad med spröda morötter, champinjoner och färsk potatis är nog trots allt den skepnad jag gillar älgen bäst i. Delicious, tack Elin!