blandflingor

Asså dem två små orden som låter nästan likadant faller oundvikligen i varsin ände utav universum, hur hårt man än försöker. Å då tänker jag är inte det jätteonödigt? allting blir ju så mkt svårare att hantera då, ja å sen kan ju det till och med vara så att hjärnans bakre o främre del kan skicka olika budskap plus att hjärtat säger ytterligare en tredje sak. Vad är den där människan för en konstig en egentligen? Då undrar jag även hur bra är eg rådet följ ditt hjärta när det finns två andra gapande o skrikande röster inom sig. Helst av allt hade jag ju bara lyssnat på hjärtat rätt av i söndags o struntat i att åkt med planet hem å stannat ett par dagar till i Praha, verkligheten är ju som bäst när den faktiskt är som sin fantasi. Eller som idag när hjärtat sa "jag går ut och går" fast då svarade hjärnan "nej för fasen med det skovskavet hade jag inte gått ut o gått" hmm hjärtat kände verkligen för någon form utav exercising å slängde på sig sina fina nya träningskläder o begav sig till gymet trots att hjärnan gapskrek "NEJ, förkyld, halsont". Tänk vilket bestyr en sån här simpel liten vardagssyssla kan utvecklas till bara p g a att hjärnan och hjärtat inte är ihopsynkade. Ja hur blir det inte då när de jättestora o viktiga besluten ska fattas?