blandflingor

Idag fick jag en påtryckning ifrån poeter.se "KOm igen skriv ngn rolig dikt, du kan ju inte bara förvänta dig att kunna vara medlem utan att bidrag ngt till sidan fattar du väl" (kankse inte skrev just detta ordagrant men...iaf). Ja å så var det så himla bra att just idag blev verkligen en liten limerick satt till världen, högst ofrivilligt. Den bara hade bestämt sig för att komma ut o göra andra människor lyckliga så då tänkte ja att då får den väl göra det då liksom. Ja det ska ju inte förringas att viss influens kommer givetvis från poeternas kung Bore. FÖr det hela ägde rum på den mest oväntade plats "i ett sms rätt o slätt". Något som började som ett simpel litet tack, slutade i en hymn. Sånt gillar jag. Ungefär såhär lät det: -Tack så himla mkt för jag fick låna din bok - delad glädje är dubbel glädje - Åh McCracken (bokens författare) mitt hjärtas monolit. låt oss glömma att vår kärlek är på kredit. med dig i mina händer vi flyr till fjärran länder. så evelina inte oss kan separera. hon kanske gillar dig men jag gillar dig mera. -Åh låt du McCracken, Alf dig ej förleda. Er närhet är blott på prov. Han är stor, stygg och rentav en bov. Jag skulle vilja kalla det bokarov. P.s Jag saknar dig som mest en freda.